Framgång genom kommunens föreningsbyrå

Hip-hop-artisten Jesse Piisinen ville starta en studio för ungdomar som annars inte hade möjlighet att hålla på med musik. Men det var inte många som ville tro på hans idé – tills han kom i kontakt med Föreningsbyrån vid Umeå kommun. Idag bor han i Stockholm, jobbar med ungdomsprojekt i både Sverige och Finland och har också röjt stora framgångar med sin egen musik.
Hade det inte varit för Umeå Fritid hade det här aldrig gått.

Jesse Piisinen arbetstränade som vaktmästare på en musikförening i Umeå när han för första gången fick tillfälle att sitta i en studio. Han har alltid haft intresse av rap och hip hop, och det här innebar äntligen en möjlighet att utveckla sina färdigheter. Snart tillbringade han 30 procent av sin arbetstid i studion och började också samarbeta med andra artister som Block 44 och Rastah-Henke. Men 2004 ändrade studion sin policy, och kravet var att alla som nyttjade den skulle lämna in en demo.
– Jag och Henke kände att nåt sånt går vi inte med på, så då hoppade vi av och beslutade oss för att starta eget, säger Jesse.

Fick kontakt med Föreningsbyrån

Att som ung musiker hitta en ny lokal med tillgång till en inspelningsstudio är inte så lätt. Jesse fick rådet att försöka bilda en förening och söka bidrag via Föreningsbyrån på Umeå kommun. Där kom han i kontakt med Kjell Thelberg, som lyssnade på hans historia och beviljade hans ansökan. Så föddes föreningen LowLife.
– Då insåg jag att “aha, man kan få bidrag!” Det hade jag inte haft nån aning om.

Flyttade in i KF Kretsens källare

Snart hade föreningen fått över hundra medlemmar och med stödet från kommunen var det inte svårt att finansiera verksamheten. Efter att ha slussats runt ett tag mellan lite olika lokaler och under en period även hållit till hemma hos Jesse erbjöds LowLife ett permanent boende i kulturföreningen Kretsens källare. De fick fler och fler arrangemang och spelningar och Jesses och övriga LowLife-medlemmars låtar började dyka upp allt oftare på både svensk och finsk radio. De fick också många förfrågningar om att skriva låtar till lokala evenemang.

Inspireras av att göra andra lyckliga

Från början drevs Jesse främst av sitt eget musikintresse och var mest fokuserad på sin personliga utveckling som artist.
– Man tänkte att “om den här och den här går med så kommer jag gå framåt själv”, men senare började man inspireras av att man kunde göra andra lyckliga. Nu blir man mer nervös när de ungdomar som man jobbat med går upp på scenen än när man står där själv!

LowLife involverade bland annat ungdomar som var lite på glid i samhället och aldrig annars skulle fått möjlighet att hålla på med musik.
– Men trots att en del av dem hade rykte om sig att vara “stökiga” blev det aldrig problem, betonar Jesse.

Flyttade ner till Stockholm

LowLife bröts så småningom upp men kärnan och grundtanken fanns kvar. Artister som Diego (Jonathan Sandström) anslöt sig och nya konstellationer bildades. Efter en spelning i Stockholm hos Sverigefinska Riksförbundet fick Jesse ett erbjudande om att vara med och lägga upp ett samarrangemang mellan dem och Uusi Teatteri, Nya Finska Teatern.
– Under hösten 2009 flög jag väldigt ofta mellan Umeå och Stockholm. Tillsist flyttade jag ner permanent.

Anordnar workshops

I dag jobbar Jesse halvtid vid Uusi Teatteri, där han utöver spelningarna anordnar workshops med ungdomar i Sverige och Finland. Där får de lära sig att göra musik och skriva texter som anpassas efter vilken musikgenre de är intresserade av. Men Jesse vill inte begränsa sig till det.
– Givetvis är det inte alla som vill hålla på med musik. Men det gäller att hitta vad folk är duktiga på, och förbättra det som är mindre bra.

Resten av tiden tillbringar Jesse med hip-hop-föreningen Get Loose som består av ett gäng utflyttade Umeåartister. Man ser dem ofta på scenerna i Sverige och Finland, och de är också flitiga låtskrivare. Men Umeå kommer alltid förbli deras hemstad.
– Vi bor i Stockholm allihop nu fast fortsätter att kalla oss för umebor.

Skriver låt för Jamo Jamo Young

Artistkollegan Diego har dock stannat kvar i Umeå och det är han som driver den lokala hip-hop-föreningen vidare, nu i samarbete med Kulturens Bildningsverksamhet och under namnet The Lab. The Lab och Get Loose samarbetar fortfarande ofta med varandra. Bland annat håller de just nu på att jobba med en officiell låt åt dansgruppen Jamo Jamo Young i Umeå. Den har Jesse har skrivit och spelat in tillsammans med gruppens ungdomar. Varje år under Kulturnatta brukar Jesse och Get Loose göra en spelning på hemmaplan igen, och när de äntrar scenen skriker publiken deras namn.
– Då känner man verkligen att allt arbete man lagt ner lönade sig, och det ger en stor kick att visa att “titta på oss som ingen trodde på, här står vi nu!”

Viktigt med kortsiktig planering

Jesse tycker att det är viktigt att på ett tidigt stadium fånga upp ungdomar som har intresse för något så att de kan utveckla sina färdigheter. Han poängterar att det finns många som visat stora talanger inom ett område när de var unga men som har lagt planerna på hyllan på grund av brist på pengar eller resurser.
– Det är viktigt att de får prova på saker de vill lära sig och att de kan få hjälp med sånt som ekonomi och lokaler.

Han anser att Föreningsbyråns och Umeå Fritids arbete har varit ovärderligt för hans och ungdomarnas del. De har blivit bemötta av någon som tror på dem, och dessutom har de aldrig behövt vänta länge på hjälp.
– När man jobbar med ungdomar kan man inte ha långa handläggningstider och man måste planera på kort sikt. Föreningsbyrån och Kjell Thelberg har alltid gett oss precis det som behövs just för stunden!

Text: Anna Muñoz Lundgren Foto: Jenny Hörnberg

 

Om Jesse Piisinen

Namn: Jesse Piisinen, också känd som JPS.
Ålder: 26 år
Inspireras av: Att se hur lyckliga ungdomarna blir när de får hålla på med musik.
Höjdpunkt: Tror inte den varit än, men det är roligt när folk skriker våra namn när vi går upp på scenen på Kulturnatta!
Vad gör du om fem år? Fortsätter internationella samarbeten men utvecklar det, fler workshops.
Hemsida: www.getloose.se

Det här inlägget postades i Alla artiklar, QLTR 2011 #1, Reportage. Bokmärk permalänken.