Kaféet som verkligen sticker ut

Det började med ett gäng tjejer som ville ha en plats där de kunde träffas och handarbeta i en mysig miljö. Idag har “stick-kaféet” medlemmar från både Umeå och Örnsköldsvik.
– Vi hoppas på att växa ännu mer och värva folk med olika bakgrunder, erfarenheter och idéer, säger kaféets initiativtagare Kristina “Kicki” Vesterlund och Ritva la Fontaine.

I motorklubben Big Family Cruisers lokaler på Ersboda har det hembakade fikat dukats upp på bardisken och doften av nybryggt kaffe har lagt sig över rummet. Här och var står tända ljus, och en radio spelar lugn musik på låg volym. Det jämna klick-klickandet av stick- och virknålar blandas med småprat och skratt. Samlade runt ett långbord som fyllts med garnnystan, stickbeskrivningar och andra handarbetsartiklar sitter medlemmarna i stick-kaféet och jobbar med sina alster.
– Det här är en riktigt trevlig lokal att vara i, den passar lika bra för handarbete som för mekande, konstaterar de.

Handarbete och motorolja

Idén att starta ett stickkafé föddes under sommaren 2010.
– Vi tyckte att vi hade så tråkigt vintertid, säger Kicki. Hon vände sig till Big Family Cruisers dåvarande ordförande, Mikael “Big Papa” Bergström.
–Jag kände honom privat via motorcykelträffar, så jag frågade om vi kunde få hålla till här i deras föreningslokaler och sticka.
– Han tyckte det var ganska coolt, att blanda in lite handarbete med motoroljan, tillägger Ritva, och alla vid bordet skrattar instämmande.

Kicki och Ritva hade tidigare medverkat vid “stickkvällar” då och då på ett kafé i stan, men kände att de hellre ville vara på Ersboda när möjligheten fanns.
– Fler blev intresserade av att komma hit, och i samband med det startade vi stickbloggen “Velila” på nätet. Där skriver vi om alla våra alster.

Besökare från Ö-vik

Stick-kaféet håller öppet mellan 13 till 16 under söndagar på jämna veckor. På serveringen säljs det hembakat fikabröd, men ibland görs även specialbeställningar.
– Första gången vi var här hade en arbetskollega till en av oss gjort en tårta. Hon hade dekorerat den så den såg ut precis som en stickning ovanpå! Det var knappt vi kunde äta av den, den var så fin!

Förutom bloggen har stick-kaféet också en gästbok som går runt bordet under träffen.
– Vi bor faktiskt i Ö-vik, men hittade hit till stick-kaféet via bloggen, berättar Marie Häggström och Jessica Bergström, som sedan dess har blivit regelbundna besökare. Det är även tänkt att umeåborna ska åka ner till Örnsköldsvik vid något tillfälle i maj.

Tematräffar till hösten

Vad man vill ägna sig åt för typ av handarbete under träffarna är valfritt, och i dag stickar Ritva la Fontaine och Jessica Norman varsitt par handledsvärmare. Raija Simola stickar en halsduk och Kicki Vesterlund en mössa. Jessica Bergström och Marie Häggström stickar respektive virkar varsin sjal. Mönstren hämtas från olika sajter på nätet eller vänner och bekanta, men stick-kaféets deltagare inspireras givetvis också mycket av varandra.

Nästa termin är det tänkt att vissa träffar ska bli lite mer temainriktade.
– Då hoppas vi att vi får tillfälle att bjuda in folk som till exempel kan lära oss om garnfärgninstekniker och visa upp olika former av hantverk.

Inte svårt att lära sig

Stick-kaféets gäster tycker att det är roligt att intresset för handarbete åter har börjat krypa nedåt i åldrarna, och att man ser fler och fler yngre med sticknålar i händerna. De menar att det inte alls behöver vara svårt att lära sig, även om vissa tekniker förstås är mer komplicerade än andra. Då har man en stor fördel av att sitta i grupp och jobba, så man kan ta hjälp av varandra om man kör fast.
– Det är egentligen svårare att avsluta en stickning än att komma igång med den, konstaterar Ritva.
– Ett bra tips är att man har flera stickningar igång, så man kan varva dem beroende på vilken typ av plagg man känner för just för tillfället.

Öppna för alla

Inför framtiden hoppas stickgänget att gruppen ska växa ännu mer. Deras önskan är att både kvinnor och män ska ansluta sig, gärna också med olika åldrar, nationaliteter och bakgrunder.
– Vi vill kunna vara öppna för alla, och det är ett mycket bra tillfälle att utbyta erfarenheter. Och vi välkomnar givetvis även andra former av handarbete.

De anser alla att handarbete och stickning är en bra självterapi, och att det får kreativiteten att flöda, speciellt när man får tillfälle att utöva det i grupp.
– Om man till exempel varit stressad på jobbet kan man sätta sig ner sen och ta fram sin stickning, och bara skapa någonting, säger Ritva.

Text: Anna Muñoz Lundgren Foto: Reine Vindebro

Om Stick-kaféet

Besök Velilas stickblogg på blogg.vk.se/Velilasstickblogg för inspiration, mer information och aktuellt program.

Det här inlägget postades i Alla artiklar, QLTR 2011 #2, Reportage. Bokmärk permalänken.