Synpunkter från Ordförandeträffen

Här är sammanfattningen av de synpunkter som kom in under
Ordförandeträffen, som du kan läsa om här. Du hittar också informationen på Umeå kommuns
hemsida
.

Dokumentation Ordförandeträff 17/10 2011 Umeå Folkets Hus 
Synpunkterna i det här dokumentet är insamlade från de föreningar som deltog under ordförandeträffen.

Hur kan kommunen stötta föreningar i framtiden, ekonomiskt eller på annat sätt? 
– Idag finns ett antal stödformer, är de fortfarande aktuella?
– Behövs det andra typer av stöd idag?
– Idag är lokalsubventionerna till föreningarna det största bidraget. Vilka andra typer av stöd förutom kontantbidrag och lokaler behövs?
– Om du fick bestämma vilka ändringar skulle du föreslå?

  • Bidrag ska ges till lokalhyror för utställningar
  • Åldersöppna föreningar arbete/aktiviteter  barn-unga-äldre-alla, flexibelt och framåt. Ej låst till 7-20 år
  • Plats för Danscentrum Norr i ev. kulturväv eller annat föreningshus. Plus för att samverka genom flera använder dansstudio olika tider. Lokal för kansli och dansstudio genom kommunen -> stötta det fria danslivet och danskonsten i Umeå – norra Sverige
  • Mer flexibilitet mellan föreningarna verksamhetsformer både i arbete och ekonomi. Ge inte så stor procent av bidragen till sporten! Var mera rättvis!
  • Verksamhetsstöd för Danscentrum Norr då vi mkt och viktig verksamhet http://dcnorr.bloggspot.com
  • Stävja elitistandan
  • Kommunalt anställda tränare/ledare
  • Aktivitetsbidrag – inte bara 7-20 år. Kopplat mot verksamhet (vi har ex 18-80 år)
  • Mer lokaler till föreningslivet där blandade föreningar finns ex dans, musik, slöjd, viss idrott m.m.
  • Hamptjärnsstugan/friluftsfrämjandet söker ännu mer samarbete med Umeå Fritid gäller inte bara pengar utan nog så bra med praktisk hjälp i form av underhåll av byggnader, vägar, grillplatser, leder m.m.
  • Hjälp att nå ut till allmänheten och berätta att vi finns och det finns möjlighet att engagera sig hos oss
  • Stort hus med lokaler/kontor för många små föreningar som vill ha ett kontor med tillgång till konferensrum och samlingslokaler
  • Umeå energi (kommunalt bolag) kan ge bidrag till föreningar som gör energibesparingar på anläggningar/lokaler. En energifond.
  • Ett virtuellt ”glashus” på umea.se där föreningarna får visa upp sig typ som ett bildspel som rullar på förstasidan, fast med föreningar istället för bilder. Bra sätt att synliggöra föreningslivet.
  • Önskar tillgång till lokaler för tävling. Upplever att alla lokaler går till fotboll och innebandy för tävling.
  • Aktivitetsstöd till alla föreningar oavsett aktivitetsgren

(Föreningsbyråns kommentar: Redan idag kan alla föreningar söka aktivitetsstöd oavsett aktivitetsgren)

  • En kommunal resurs som kan hjälpa till med ekonomi och skattefrågor, hjälpa till med att utforma stadgar o.sv. övriga juridiska frågor.
  • Förebyggande aktiviteter, bidrag till föreningar att ha aktiviteter inom skolor.
  • Taket 70 miljoner bör höjas. Låt demokratin växa
  • Utbildningsbidrag till etniska föreningar
  • Ge möjlighet till etniska föreningar att arrangera sina kulturella nyårsfiranden
  • Höj bidragstaket från 70 miljoner till 120 miljoner
  • Även klubbar som inte har mycket ungdomsverksamhet ska få bidrag och kunna utveckla sig (t.ex. kör som reser mycket)
  • Utbildningsbidrag till ungdomar och upptill 25 år
  • Anslag till olika tillfälliga aktiviteter
  • Ge alla föreningar samma möjlighet till lokalhyra
  • Genom rådgivande kompetens inom områden som ekonomi och juridik
  • Se till att lokalsubventionen fördelas mer rättvist så att även de som har egna lokaler får en hyra de kan klara. Idag är det omöjligt att komma upp till den maximala subventionen på 60% med full beläggning. Nya regler/kriterier för hur det beräknas behövs!
  • Fördelningen av bidragen mer jämnfördelat
  • Inför utbildningsbidrag utan åldersgräns: stöd till alla
  • Utbilda ungdomsledare i varje förening
  • Ge föreningar framför allt etniska föreningar möjlighet att få anställa informatörer inom egna samhällsinfo insatser
  • Gratisbord på gågatan en lördag där vi kan stå och presentera, värva medlemmar m.m.
  • Nya grepp. Tog upp diskussion och definition om vad förening är. Kanske räcker det med en sammanslutning – mindre grupperingar som är väletablerade
  • Bidrag till ledare (aktivitetstöd) (utbildningstöd)
  • Lagerutrymme och förråd, det kan skära ned lokalkostnader (och någonstans att parkera husvagnar)
  • Som representant för ny förening och ny sport (baseboll och softboll) tycker jag att kommunen ska garantera alla sporter bra förutsättningar för att bedriva sin sport. I en så stor kommun som Umeå bör vi ha bra anläggningar för alla sporter.

Hur ska stödet till ungdomsverksamhet se ut i framtiden?
– Aktivitetsbidrag är det största bidraget som Umeå Fritid fördelar. Idag är det mest idrottsföreningar som söker bidraget.
– Många ungdomar slutar med föreningsverksamhet i 14-15 års ålder.
– Går det att med bidrag att få föreningar att satsa på ungdomsverksamhet och nya grupper?
– Om du fick bestämma vilka ändringar skulle du föreslå?

  • Går det att omfördela aktivitetsstödet kopplat till ålder? –Ju högra ålder desto högre kostnad för föreningarna (och föräldrarna) – skulle kunna vara ett insitament för att locka
  • ungdomarna att vara med längre.
  • Ungdom stäcker sig till 25. Att bryta vid 20 förlorar aktivitet med demokratiska inflytande. Idrott tenderar att inte stimulera den aspekten särskilt bra.
  • Önskar bättre följsamhet mellan kostnader och utbetalning av aktivitetsbidrag. (likviditetsfrågan är viktig i föreningarna)
  • Aktivitetsbidraget få inte minska till idrottsföreningar
  • Desto mindre en sport är desto större bidrag per deltagare. På sätt hjälper man sporter som söker barn som kanske inte vill spela fotboll, hockey, innebandy. D.v.s. de stora vanliga sporterna. På så sätt kanske man kan få barn som annars inte skulle börja sporta att sporta.
  • Höj aktivitetsbidraget i ålderskategorin 12-16 år. Minska i kategorin 7-9 år. Höj gränsen till 22 år.
  • Ändra aktivitesåldern till 10-25år. Alla ungdomslag har pengar, föräldrarna hjälper lagen. När ungdomarna blir 18 då slutar föräldrarna med är det börjar kosta, resor utrustning m.m.
  • Aktivitetsbidraget bör i högre utsträckning utformas från idrotten till andra grupperingar/individanpassningar -> fler ungdomar medges ta del av stödet t.ex. design, text, ord, musik m.m.
  • Gärna flera åldergrupper med olika nivåer på stödet. Idag saknar vår verksamhet helt åldersgruppen 20-25 år
  • Aktivitetsstödet är på många sätt anpassat för lagidrotten där man nästan alltid har gemensamma träningar. Önskar att det fanns ett sätt för föreningar med individuella idrottsutövare att få ersättning för dess medlemmars ensamma träning.
  • Ändra åldersgräns för stödet till 5-20 år (t.ex. skidskola)
  • Gemensam utbildning
  • Jämlikt och jämställt!
  • Vad räknas till en ungdom? Kommunen säger <20, staten säger <25 och EU < 35, detta skapar obalans
  • Ledarutbildning. Utan bra ledare, inga ungdomar som tränar. Prioritera ledarutbildning och ledarutveckling
  • Ur folkhälsoproblematikens perspektiv bör rekrytering till idrott ske tidigare fr. 5 år
  • Högre aktivitetsbidrag för ungdomar från 14 år och uppåt för att främja idrotten högre upp i åldrarna.
  • Ett stöd som kan basera sig på projekt istället för på antal träffar och deltagare

(Föreningsbyrån kommenterar: Idag finns redan ett projektstöd till ungdomsverksamhet som kan sökas löpande under året.)

  • Åldersbaserat bidrag. Knivig fråga, men knattefotboll är mindre krav och kostnadsmässig än att planera och utföra arrangemang och inbjudande aktiviteter.

Vilka krav bör kommunen ställa på föreningar som får bidrag?
– Vilka krav kan kommunen ställa på föreningarnas verksamhet gällande jämställdhet, inkludering, mångfald, öppenhet m.m. ?
– Vilka krav är rimliga att ställa gällande ekonomisk redovisning?
– Om du fick bestämma vilka ändringar skulle du föreslå?

  • Föreningsrådet (föreningsbyrån?) kan följa upp föreningar som får bidrag för överföring av erfarenheter/tagit sig igenom problem. Kort och gott lyfta goda exempel på hemsida, blogg, facebook etc.
  • Projektbidrag – Uppföljning och redovisning av projekt.
  • Sök det ni behöver inte x2
  • De krav som riksidrottsförbundet ställer nämligen krav på verksamhets- och revisionsberättelse.
  • Svårt ställa krav på t.ex. jämlikhet om sporten som sådan riktar sig enbart till ett kön exempelvis: Baseboll = Killar, softboll = tjejer.
  • Överdriv lämpligt! Muntlig redovisning, bloggning, nyttja sociala medier – försök nå andra medborgare, spridningseffekt viktig!
  • Redovisa aktiviteter, redovisa uppnådda resultat.
  • Ingen kvotering. Med procentuell ”jämställdhet” kan föreningar som pysslar med vad samhället gjort könsrelaterat bli bidragslösa. Även om vi gör vårt bästa att intressera det mer osannolika könet i aktiviteten.
  • Mer öppen redovisning blogg/facebook
  • Öppenhet
  • Uppföljning viktig!
  • Mer projektbidrag
  • För dåliga krav!

Finns det behov av ett volontärcenter/frivilligförmedling i Umeå?
– Är det brist på volontärer/frivilliga i er förening?
– Vilket är bästa sättet att rekrytera frivilliga?
– Skulle ett volontärcenter eller en frivilligförmedling vara till hjälp i er förening?
– Om du fick bestämma vilka ändringar skulle du föreslå?

Svar JA: 10
Svar NEJ:

  • Ja det behövs
  • Volontärer gärna men inte enbart till social verksamhet
  • Gärna. Vi behöver de som vill engagera sig
  • Låt Umeå Föreningsråd få resurser fatt driva detta. T.ex. via en bra hemsida där föreningarna kan lägga in vad de söker + marknadsföring
  • Marknadsföring?
  • Krävs en bra hemsida
  • (nej) Att driva en förmedling ska inte uppdras till org.som inte är politiskt, religiöst obunden i värdegrund eller syfte
  • Höja taket från 70 miljoner till 120 miljoner
  • Viktigt med någon form av volontärförmedling

Hur ska stödet till kulturverksamhet se ut i framtiden?
– Idag omfattar bidraget områdena, ord, bild, ton scen, film, konst. Finns det fler områden som inte passar in i dessa men som borde få stöd?
– Det finns idag årligt och tillfälligt stöd till kulturarrangemang. Det diskuteras kring längre avtal för föreningar med årligt stöd, hur skulle sådana avtal kunna se ut, krav på föreningen för att kunna teckna ett sådant avtal?
– Hur kan kommunen stötta minoritetskulturer?
– Om du fick bestämma vilka ändringar skulle du föreslå?

  • Ställ större krav på gamla strukturer att redogöra för hur de använder stöden.
  • Sluta titta på åder i första hand-uppmuntra samarbeten över ålders-, etnicitets- och könsgränser. Samhället bygger på mångfald.
  • Ledarledd aktivitet? Ett bra sätt att döda kreativiteten hos den uttrycksfulle kreatören. Även grupper på 3 som inte följer order utan utvecklas individuellt bör vara aktivitet.
  • Jag föreslår en sänkning av bidragsåldern till 4 år. Övre gränsen har jag ingen synpunkt på.
  • Stöd till kulturfrämjande aktiviteter som ej är kulturarrangemang, ex träning för dansare-behovsanpassad och på professionell nivå.
  • Att genomföra arrangemang gratis skapas av stora tidsmässiga ideella insatser: Näringsliv, kommunen, institutioner och enskilda. Fritt inträde gör arrangemanget möjligt för alla.
  • Ett kriterie borde vara generationsöverskridande, vi samlas kring en vision, idé, intresse-inte i första hand ålder. Vi har mycket att ge varandra!
  • Tydlig kommunikation mellan kommunen och det fria danslivet(danscentrum norr) – fokus 2014. Dansare, koreografer kan ej arbeta gratis.
  • Vidga kulturbegreppet!
  • Genrekorsningar, gemensamt nyttjande av lokaler är en bra tanke!
  • Bättre möjligheter till stöd för t.ex. utställningar-förarbete, visningar och samarbete. Visningar för synskadade t.ex.
  • Kriterier för bidrag måste öppna för nya grupper.
  • Kulturutövare är ofta äldre än 7-20. Bidrag som möjliggör eget kulturskapande utan att det innebär på annat sätt organiserat än upplåtande av lokaler t.ex.
  • Fler ansökningsdatum t.ex. varje kvartal för kulturbidrag till föreningars kulturarrangemang. Nu endast 1 gång per år (31/10). Föreningar kan anordna fler under 1 år. T.ex. fotoutställning och då är det lång väntan på besked. Ett förhandsmeddelande Ja eller Nej till föreningen, kan då ändra i sin planering. (Umeå kulturs kommentar: idag är det så redan att man kan söka tillfälligt stöd för kulturarrangemang löpande under året)
  • En servicecentral! (Administrativt; kopiera, utskrifter) kontaktyta mot kommunens tryckeri/samordningsrabatter.
  • Kanske skulle kulturstöd kunna utgå till hemsidor. Vår hemsida bedriver ett stort kultur- och kulturhistoriskt arbete. Alla artiklar och allt fotomaterial kräver serverutrymme vilket genererar en viss kostnad. Hemsidor är kulturellt material som är tillgängligt för alla.
  • Ökat stöd till konsert eller offentliga framträdanden.
  • Crowd- founding av kulturprojekt utanför etablerade föreningar.
  • Hur underlätta sociala projekt och kulturprojekt där det inte finns en moderförening? Där människor som vill genomföra något tillsammans (under en begränsad tid) ad hoc söker stöd, hjälp och kontakter. Hur ge stöd till de och det som sker utanför de etablerade föreningarna.
  • Verksamheter att kunna söka;
  • Bokklubbar – Föredragssammankomster – Skördefesten – Trädgårdsmöte, matkultur – Uppstädning av friluftsområden

Bör ingå i kulturverksamhet som kan stöttas med aktivitetsbidrag mm.

  • Det känns som att det finns ett A och ett B lag inom kulturområdet. A laget behöver t.ex. inte närvara på träffar som dessa. Och erhåller information och har träffar direkt med tjänstemän och politiker. Erhåller också information som inte går ut till andra föreningar (B-laget). Ge alla samma information och samma möjligheter! Det betyder inte att alla skall erhålla samma stöd, med ge alla samma chans!

Fråga nr 6 Hur ska stödet till sociala verksamheter se ut i framtiden?
– Hur kan samarbetet kring sociala frågor förbättras mellan kommun och föreningar?
– På vilket sätt kan föreningar uppmuntras att göra socialt förebyggande verksamhet?
– Hur kan föreningar jobba internt för att alla människor ska kunna delta i föreningsverksamhet?
– Om du fick bestämma vilka ändringar skulle du föreslå?

  • Utbildning till föreningar, typ fortbildning
  • Prioritera med någon form av förstärkta medel till organisationer som arbetar drogförebyggande ex. avtal ”jag skan inte själa, droger m.m.
  • Ge nykterhetsföreningar som inte bara har kontakt med missbrukare att söka bidrag. Stöd till nykterhets verksamhet ska gå till alla nykterhetsföreningar
  • Bryta segregationen genom att samla alla under ett kluster
  • Genom att hjälpa till med saklig och välbeskriven situation som klubben/föreningen vill ha framförd. Vi t.ex. känner att vi inte når fram med vårt budskap. (Vi = Umeå Automobilklubb)
  • Nyttja skollokalerna. De kan tjäna som möteslokaler i bostadsområdena

(Föreningsbyrån kommentar: Redan idag kan den som vill boka skollokaler genom vår lokalbokning 090 – 16 18 55)

  • Förenkla det administrativa arbetet och ansökningsförfarandet till det sociala behovet hos varje förening
  • Stöd för mötesplatser i bostadsområdet. Idrottsföreningar kan göra en stor insats för att samla både ungdomar och föräldrar men resurser (pengar och lokaler) saknas.
  • Idrottsföreningarna har ett mycket stort engagemang i sociala frågor (ungdomarnas sociala situation) Hur kan man stimulera och tillvarata detta?
  • Används de lokaler som finns och står tomma. Man måste sätta ner foten och se till att föreningslivet får tillgång till dessa lokaler.
  • Öppna t.ex. skollokaler och andra lokaler för ideella föreningar. Särskilt i kommundelarna.
  • (Föreningsbyrån kommentar: se kommentar ovan
  • Centraliserad organisation. Bör direkt underställas kommunen. Ej privata och spridda aktörer. Stort och starkt samarbete inom organisationen. Under denna organisation ska förening, socialtjänst, sjukvård, skola och vitala delar inom samma organisation.
  • Viktigt med någon form av volontärförmedling
  • Utbildning, föreningsarbete t.ex. kassör, ordförande, sekreterare, arbetsuppgifter, medlemsrekrytering
  • Enklare att få ”rätt” information från kommunen
  • Ekonomisk långsiktighet
  • Umeå kommun vill att frivilligföreningarna ska ”göra” en del av kommunernas sociala arbete utan det följer med någon penningpåse
  • Kommunen kan tillhandahålla kompetens för rådgivning

Hur ska stödet till föreningsdrivna anläggningar och lokaler se ut i framtiden?
– Om du fick bestämma vilka ändringar skulle du föreslå?

  • Föreningslivet eftersöker en kommunal lokal som med funktion ”öppen scen/öppet torg” för dans, musik, teater, budosport mm. En lokal som skulle kunna vara en naturlig samlingspunkt i Umeå
  • Aktivitetsbaserat lokalstöd är bra, kommunal uthyrning är bra. Vad vi saknar är nog mest underhållsstöd. En lösning är t ex att kasserad inredning och utrustning hos kommunen kan nå föreningar (även om returmarknaden är en bra lösning)
  • Då det är ganska tätt med samlingslokaler i vissa delar av kommunen skulle kanske bidragen grunda sig på ngn form av områdesklassificering/prioritering av samlingslokalerna.
  • Var finns specialanläggningar för budo/karate? Permanent lokal med speglar, mattor, förråd mm.
  • Begreppet kulturanläggning?
  • Lokalhyror för samnyttjande mötes- och administrationslokaler för mindre föreningar (SIK)
  • Inga orationella byggen likt den nya innebandyhallen på Gammlia. En fördelad ”anläggnings- och lokal politik” det måste finnas rum för att en förening ska kunna avancera, men inte på bekostnad av andra. Nu råder för mycket favorisering och elitism. Det blir till en orationell rationalitet.
  • Bidraget till föreningslokaler – den procentuella kostnadstäckningen sjunker i jämförelse med de som kan hyra kommunala subventionerade lokaler.
  • Föreningar med egna lokaler bör inte ”straffas” för uthyrning av egna lokaler (ngt som idag dras av i ansökan om lokalbidrag) – förslagsvis skulle en uthyrningsintäktsnivå accepteras med x kr/x % av totalkostnad/år. På detta sätt stimuleras föreningarna att jobba med uthyrning av egna lokaler.
  • Bidrag skulle finnas för nödvändiga renoveringsarbeten även om medlemmarna gör största delen av jobbet – viktigt för små föreningar.
  • I dagsläget räcker ej driftsbidraget till för kostnader för maskiner, gödsel, målarfärg, klippning , underhåll mm. Måste höjas om det skall finnas kvar några anläggningar i egen föreningsregi.
  • Gällande driftsbidrag till badanläggning; bevilja bidrag till skötsel av lekutrustning.
  • Bevara föreningsservicen med bl a kopiering – bra för föreningen vid större medlemsutskick.
  • Längre markarrenden (där förening arrenderar av kommun) så att föreningar/klubbar vågar och kan investera, samt skapa möjlighet för sponsorer att våga satsa på föreningen. Idag kräver bl a RF 10-årsarrende för att bevilja bidrag till förening.
  • En större övergripande organisation, idrott och socialt arbete. Kommunens satsningar bör sträcka sig längre än bidrag. Organisationen borde utveckla investeringarna och knyta kontakter inom näringslivet/jobbsektorn. Återinvestera investeringarna i ungdomar genom en större organisation, inte en massa byråkratiska avsatser. Samverkan socialt arbete och idrott. Inomhushallar – ett problem p.g.a. elitistiska satsningar. Dessa ökar på bekostnad av de mindre klubbarna och föreningar. Nya innebandylokalen!?!

Fråga 8 Hur ska stödet till handikappverksamhet se ut i framtiden?
– Hur kan kommunen uppmuntra föreningar till att inkludera personer med funktionsnedsättning?
– Är bidrag till handikappverksamhet en fråga för socialnämnden?
– Idag får föreningar dubbelt aktivitetsstöd till verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Är det ett bra system?
– Om du fick bestämma vilka ändringar skulle du föreslå?

  • Tydligare info om vad som gäller idag. Om vilka regler som styr.
  • Aktivitetsstödet är ett mycket bra stöd för föreningarna med funktionsnedsättningar.
  • En fråga för socialnämnden? Varför ser det ut som idag?
  • Vetenskaplig grund är viktig. Inget stöd för vidhållande av motbevisat humbug. Tex. ”elöverkänsliga” elfobiker.
  • Bra med dubbelt aktivitetsstöd. Svårt att rapportera nya deltagare med funktionsnedsättning, kan ta lång tid innan personen kommer med.
  • Öka aktivitetsstödet från dubbelt till trippelt. I alla fall på något sätt för idrottsföreningar för att lättare kunna utveckla föreningen och antalet aktiviteter.
  • Vad är det som styr bidragets storlek? (Grundbidraget). Är det antalet medlemmar? Verksamhetens storlek, antal? Föreningens ekonomi? Historik? (Så har vi alltid gjort).
  • A. Socialnämnden borde samarbeta med Landstinget.
  • B. Bra med dubbel ersättning för handikappade (funktionsnedsättning) är en resurssvag grupp.
  • Umeå kommun vill/önskar att föreningarna ”gör” en del av kommunens sociala arbete men det följer inga pengar.
  • Aktivitetsbidraget storlek/tillfälle på 26 kr är jättebra.
  • Hur fördelas verksamhetsbidragen?

Övriga kommentarer:

  • Handikappidrotten behöver mer resurser för att kunna ha råd med utrustningen som är dyr.
  • Den politiska referensgruppen för bidragsutredningen bör ha/få kunskap om grunden till hur bidragen tidigare fördelats. Viktigt att ha kunskap om hur man tidigare resonerat för att på så sätt kunna förstå och fatta nya beslut.

Kommentar från bordsvärdarna:

  • Det var ganska hög ljudvolym i lokalen där diskussionerna ägde rum. Vi upplevde att det var svårt för alla att göra sig hörda. Bra att tänka på inför liknande arrangemang är att skapa möjlighet till avskildhet för denna fråga för att på så sätt skapa bättre förutsättningar för alla att kunna delta på lika villkor.

 

Hur ska samspelet mellan föreningslivet och kommunen se ut i framtiden?
– Det finns idag tre olika nämnder inom kommunen som ger bidrag till föreningslivet, fritidsnämnden, socialnämnden och kulturnämnden. Idag finns inget tydligt samspel. Många av föreningarna bedriver verksamhet inom de tre olika områdena.
– Hur skulle du vilja att det såg ut?
– Finns det möjlighet att skapa ett forum, riktlinjer för hur samarbete skall fungera?
– Vad skulle kunna hända om kommunen tog till sig intentionerna i regeringens överenskommelse?

  • Kommunen måste ställa krav på staten att inte skyfflar över verksamheter på ”givare” och kommuner. Man tar från statlig sida allt mindre och mindre ansvar.
  • En servicecentral (administrativt – kopiera, printa ut etc.) Kontakt mot kommunens trycker –samordningsrabatter
  • Föreningsbyrån: Keep up the good work!
  • Nyttja det engagemang som finns hos idrottsföreningarna till att utveckla socialt och kulturellt. Det finns ett intresse med föreningarna vet inte vart man ska vända sig.
  • Bättre samordning mellan kommunens avdelningar. T.ex. fritid, fastighet, mark och plan. Idag bollas man som förening mellan dessa stuprör.
  • Nämndssamarbete bör ske med ”krav” önskemål utifrån d.v.s. föreningarnas ”samarbetsorgan”  Föreningsrådet!
  • Mer personliga uppsökande kontakter mot yngre föreningar för att slippa sänka medelåldern med 20 år om man kommer till en sån här tillställning som ungdom
  • Genom en mer centraliserad organisation som bedriver ett nära samarbete med med föreningslivet. En större övergripande organisation som innefattar idrott, kultur och andra aktiva föreningar. I den organisationen bör socialtjänst, sjukvård också innefattas. Alla grundrättigheter bör vara lika och en eller ett fåtal föreningar ska inte favoriseras så att en elitismanda uppstår. Det behövs ett starkt föreningskluster.
  • Föreningsråd/föreningar bör få en mer aktiv roll i samrådet när nya ÖP och detaljplaner ras fram för områden där föreningar och friluftsliv bör ge plats för aktiviteter.

Vad vill du framföra?
– Om du fick bestämma vilka ändringar skulle du föreslå?

  • Mer samlad organisation och inte så många mellanhänder. Mindre byråkrati!
  • En plats kan vara nätbaserad om man driver mobila mötesplatser.[Mjuk brytning]Stöd till webb och att det behandlas som lokal! En professionell plats med inbyggd flexibilitet, säkerhet och ”begriplighet”.
  • Föreningar bör främja demokrati som i deltagande och engagemang.
  • Idrotten är fakkin för väl finansierad.
  • Prioritera ved till alla rast- och grillplatser. Trivsel och aktiviteter utomhus blir bättre och fler.
  • Umeleden ?
  • Höj bidragsåldern för ungdom till 25 – 30 år.
  • Ge utbildningsbidrag till föreningar att utbilda ungdomsledare.
  • Fördela bidragen rättvisare.
  • Ta ifrån idrotten – ge till de andra ideella föreningarna.
  • De flesta föreningar har dålig ekonomi – försök därför bistå dom ekonomiskt.
  • Låt föreningar som får bidrag redovisa detta efteråt.
  • Jag känner mig alldeles för ung i gemenskapen här.
  • Gemensamma mötes- administrativa – lokaler.
  • Billigare hyror.
  • Kanske slagsida mot idrottsföreningar
  • Vi som arbetar med sociala frågor glöms bort.
  • Ge möjlighet till etniska föreningar att kunna arrangera olika aktiviteter som att fira nyår (egna nyår).
  • Gör frukostmöten för föreningsanställda som ni tidigare haft. Med information från Umeå Fritid/Föreningsbyrån. Erfarenhetsutbyten.
  • Flexibel lunch för vaktmästarna på Gammliahallen så att de går att nå mellan 11 och 12.
  • Utveckla föreningsbidrag som kan hantera folkhälsoaktiviteter och säkerhetsaaktiviteter/kurser kopplad till friluftslivets föreningar.
  • Det skulle finnas någon form av ”Friskvårdsbidrag” till föreningar (t ex Bygdegårdsföreningar) som anlägger t ex skidspår för allmänhetens nyttjande. Ett skidspår nyttjas av alla åldersgrupper och det betyder mycket för folkhälsa och socialt umgänge.
  • Jag representerar en bortglömd grupp i samhället – DJUREN! Hemlösa djur, djur i social misär. Vi hjälper Kvinnojouren, Polisen, Länsstyrelsen, privatpersoner vid psykisk ohälsa m m. Vår verksamhet kostar ca ½ milj. kr per år.
  • Hjälp med ledarrekrytering – ev. i form av ”frivilligförmedling”.
  • Gör något åt hyressättningen i kommunens idrottshallar. Är det rimligt att t ex Umeå City IBK ska betala mer i hyra för en match än Björklöven? Jfr publikintäkter!
  • Bidrag för utbildning. Detta är viktigt för klubbar som utbildar med mål att få en licens, t ex pilotlicens.
  • Hur gör man det lättare att starta något nytt? Hur nå de som inte är med?
  • SURF behöver räddas!
  • Genom centralisering och övergripande organisation.
  • Pensionärsföreningarna är socialt främjande och gör en stor folkhälsoinsats trots ett mycket lågt kommunalt bidrag. En kraftig höjning behövs omgående.
  • Dansföreningarna behöver ett dansens hus med öppen scen för dans, teater, café m m och till ett lågbudgetpris. Öppen scen på Apberget!
  • Stödet till pensionärsföreningarna oförändrat sedan minst 10 år tillbaka trots ökat antal 65+.
  • Involvera föreningslivet i stadsplaneringen. Nya bostadsområden behöver anläggningar och samlingslokaler.
  • Basebollen behöver en yta för att kunna bedriva sin verksamhet.
Det här inlägget postades i Alla artiklar, Extramaterial QLTR, QLTR 2011 #4. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Synpunkter från Ordförandeträffen

  1. Pingback: Sök framtidens bidrag | QLTR

Kommentarer inaktiverade.