Cynical Content #3 2013: Vad säger du egentligen människa?

Vad säger du egentligen människa?
Några verbala knogar i nacken på gemene man som så gement använder trubbigt våld mot vårt stackars låghalta språk.

Jag påstår mig på inget sätt vara någon språkvetare och absolut inte felfri, jag är dock DSC_2165_RBe-RGB-800px@72dpikänd för att bli grinig när människor misshandlar språket utan att veta vad det egentligen gör med vad de säger. Man kan påstå att jag är pretentiöst petnoga med pöbelns påtagligt penibla och periodvis pugilistiska position till en positivt påverkad parlör. Jag tillhör också de som inte tror på idén att om tillräckligt många säger fel så blir det rätt och tänkte därför märka ord en stund och förklara vad ni egentligen säger.

Jag börjar nu med att nämna några ord som bara används slarvigt, till exempel risk kontra chans; ”Risken att man vinner på lotto är ju inte så stor” eller ”chansen att åka fast är ju obefintlig”. Det är ett glasklart fall av att kasta om positiva och negativa innebörder, och kan ha en drastisk inverkan på det du säger. Om man beskriver möjligheten att vinna pengar som en risk säger man ju egentligen att man inte vill bli rik. Det som tänktes som en nonchalant kommentar låter i öronen på en språknörd mer som ”O nej. Så tragiskt att aldrig behöva panta burkar igen, vad ska jag göra med mitt liv?”, medan chansen att åka fast mer låter som ”rädda mig från ett liv av kriminalitet och skuggspel”. Båda uttalade med beklagande stämma och ena handen dramatiskt på pannan.

Nu när ni förstår åt vilket håll det bär kan vi börja på riktigt.

Bokstavligen är ett ord jag tycker mig höra felaktigt använt oftare än korrekt, i tron att det är ett förstärkande ord som lägger lite extra tyngd vid ett påstående. Ack så fel man kan ha, det är ett ord som är vad det betyder och låter som. Bokstavligen eller bokstavligt talat betyder just att man menar exakt vad man säger – bokstav för bokstav – man statuerar ett faktum. Det kan ge en mycket intressant bild av vad man gör på jobbet eller fritiden om det används fel. ”Chefen har bokstavligen varit upp i häcken på mig hela veckan” eller ”jag var bokstavligt talat full som en gris”. Om inte din chef är utbildad proktolog och har gett dig gratis undersökningar kanske du ska se över din anställning, jag tror dessutom att det räknas som djurplågeri att ge en gris alkohol… hur vet du förresten hur full en gris blir, är inte det relativt?

Unik (eller unikt) är ett ord som precis som episk(t) används på ett urvattnat, ogenomtänkt och nästintill slösaktigt sätt. Jag vill börja med att påpeka att om den fest, festival, spelning eller spelkväll du var på inte var något som kan ge upphov till ett epokdefinierande literärt verk på vers eller prosa (ur ett ”första persons”- perspektiv) så var den inte episk. På samma sätt så är det sällan någon är ”en unik jävla snöflinga”, här stöter jag däremot på patrull lite grand beroende på hur petig man vill vara.
Håller man sig till vardagen och den normala begreppsvärlden så är det väldigt få idéer, designer, låtar, filmer eller personer som är unika, tar man det dock ett steg till och går in på total realism så kommer man till slut fram till att ingen kombination av atomer är exakt identisk med någon annan och därför är allt som existerar unikt, dvs. ensamt av sitt slag. Alla tankar är då också unika då de elektriska impulserna inte följt exakt samma banor, i samma ordning som förra gången den tänktes. Innan du använder det argumentet mot någon som påpekat att ordet unik använts fel, se till att det inte är ditt enda argument för om det är det så är det bara att spänna på sig säkerhetsbältet och följa med på resan.

Jag stannar kvar ett tag vid denna strävan att vara en snöflinga med ett modeuttryck om mode som används väldigt fel, speciellt nu bland alla hipsters som i sin strävan att bokstavligen vara unikastast (se vad jag gjorde där. du kan inte sluta tänka på det nu, eller hur?) ofta jagar vintage-föremål och kläder. Vintage är dock inte så enkelt, bara för att något är tillverkat när dina föräldrar var i tonåren så betyder det inte att det är vintage. Ordet är hämtat från viner och betyder översatt till svenska ”av årgång” eller förenklat ”årgångs…”, det beskriver ett vin från en period då förutsättningarna var optimala för att skapa ett riktigt bra vin. Inom kläd-och detaljindustrin används det för att markera att ett föremål eller plagg inte bara är från en viss period utan även av hög klass och med en tidstypisk design, ofta av hög kvalité och från kända märken.
Kortfattat så är din H&M-blus från 80-talet knappast vintage, inte heller din tant-cykel från 70 eller mammas elektriska skrivmaskin. Dessa är på sin höjd retro, du skulle väl inte kalla din gamla Nintendo 8-bit’s konsol för vintage? Är du en av de som skulle det så är du bortom räddning.

Så vad vill jag ha sagt? Bara att du ska tänka lite innan du säger att du hittat en bokstavligen unik Vintage-klänning på Myrorna, som du ska ha till den episka festen i helgen och att den är så snygg att risken är hög att du får ligga. För vad du faktiskt säger är att du hittat ett semi-antikt plagg av hög kvalité och värt åtskilliga tusen, i en lumpbod, att du planerar att ha det på en fest som går att skriva epokdefinierande poesi i berättande form om och där det är mycket troligt att du kommer ha sex mot din vilja.

I idioternas rike blir akademikern bränd som häxa

Text: Ronnie Berg
Foto: Mattias Lönneborg

Det här inlägget postades i Alla artiklar, Cynical Content, QLTR 2013 #3. Bokmärk permalänken.